Byt kategori
I en genomsnittsvilla på 149 kvadratmeter går det åt cirka 13 480 kWh per år i uppvärmning. Genom att installera till exempel en berg-, ytjord- eller sjövärmepump kan du halvera behovet av köpt energi.
Vilket uppvärmningssätt som är det bästa för ditt hus beror på flera faktorer. Till exempel husets konstruktion, när det är byggt, energibehov, var i landet det ligger och i vilken kondition det är.
Klimatskalet:
Ett bra klimatskal, d.v.s. väggar, tak, golv och fönster, gör att värmen inte försvinner lika fort ut i den omgivande utomhuskylan. Klimatskalets förmåga att bromsa flödet mäts i U-värde. U-värdet berättar hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. Det är bättre ju lägre U-värdet är. Man använder Kelvin (K) som temperaturskala. Klimatskalets svaga punkter är fönster och tak, därför kan det vara värdefullt att göra en tilläggsisolering eller byta fönster i samband med övergång till ett effektivare uppvärmningssystem.
De olika uppvärmningssystemen:
Det finns en rad olika uppvärmningssystem, så som exempelvis bergvärme, solvärme, fjärrvärme, elvärme och jordvärme. Många väljer också att kombinera ett par olika uppvärmningssystem med varandra föra att få ut mesta möjliga effekt. Om du vill fördjupa dig ytterligare, kan du läsa mer om olika uppvärmningssystem, direkt på Energimyndighetens hemsida. Ur miljösynpunkt är det svårt att säga att ett specifikt uppvärmningssystem är det bästa. Alla har för- och nackdelar.
]
Energikalkyl:
Med Energimyndighetens energikalkyl kan du bland annat räkna ut hur lång tid det tar innan en värmepump lönar sig och hur mycket du spar på att tilläggsisolera. Länk till energikalkylen hittar du här.
Energirådgivning:
Vill du diskutera till exempel energianvändning eller uppvärmning kan du alltid kontakta din kommunala energirådgivare. Energirådgivare finns i alla kommuner. på Energimyndigheten kan du också hitta din kommunala energirådgivare och du kan få fram adress och telefonnummer till din närmsta rådgivare.
Idag kan man få bidrag för installation av vissa energikällor. HÄR kan du läsa mera om vilka typer av installationer som du kan söka bidrag för.
Genomsnittliga siffror:
För att få jämförbara siffror när det gäller energiförbrukning så utgår vi från ett svenskt genomsnittshus med en boyta på 149 kvm. Den totala energianvändningen är 23 980 kWh/år varav hushållsel står för 6 000 kWh, uppvärmning av tappvarmvatten står för 4 500 kWh och uppvärmning av själva fastigheten 13 480 kWh.
Uppgifterna i detta exempel över genomsnitts huset grundar sig på Energimyndighetens studie över hushållsel, samt SCB´s uppgifter.
Alla bostäder som säljs idag skall genomgå en energideklaration innan försäljning. Detta är för att få kontroll över hur energisnålt huset är och vilka åtgärder som kan tänkas behöva göras för att huset skall bli ännu bättre ur energisynpunkt.
