Vi har inte råd att varje dag låta denna utsläppsfria energi gå till spillo och därför måste vi ta vårt ansvar att använda den och bergvärme är ett mycket bra alternativ. Bergvärmepumpar hämtar upp en del av bergets lagrade solenergi via en kollektor i ett borrat hål i berget. Borrdjupet kan variera mellan 70 – 200 meter, beroende på vilken värmepump man väljer.
Orsakerna till att man vill installera bergvärme är alltid dom samma: Man vill sänka sina värmekostnader rejält och samtidigt få en miljöanpassad och bekymmersfri uppvärmning. Ett normalstort hus som förbrukar energi (uppvärmning och varmvatten) motsvarande 30 000 kWh/år, kan lyckas spara upp emot 75% med en bergvärmepump, enligt NIBE. Ju större hus och förbrukning, dess då större blir självklart besparingen med bergvärme, år efter år.
Bergvärme är faktiskt inget annat än lagrad solenergi. Det enda som behövs är att hämta upp den och med en värmepump omvandla den till användbar värme. Helt utan påverkan på miljön är dock inte ens bergvärmetekniken. Vi behöver använda el för att hämta upp solvärmen. Men om man jämför med andra "transportkostnader" är det en ganska blygsam påverkan. I det här sammanhanget är det extra glädjande att bergvärme har visat sig vara den uppvärmningsform som påverkar växthuseffekten allra minst. Om alla enfamiljshus i Norden installerade en värmepump så skulle den totala energiförbrukningen minska med hela 43 %. Detta visar en undersökning som gjorts av SIS Miljömärkning. Vidare skulle kväveoxidutsläppen minska med nära 30 %, kolväteutsläppen med 80 % och utsläppen av koldioxid med 36 %.
En energibrunn har en livslängd på mer än hundra år. För en villa räcker det normalt med ett borrhål med aktivt djup på mellan 110 och 190 m. Diametern på borrhålet kan vara mellan 11 och 17 centimeter. Normalt borrar man inte djupare än 200 meter. Har man behov av mer energi borrar man flera hål. Höjden på grundvattenpelaren i berget är det aktiva djupet. I marken ovanför och minst två meter ned i berget tätas hålet med foderrör. Det är en fördel att borra djupare än minimidjupet.
En hel dag med soligt väder motsvarar hela Sveriges årsförbrukning av energi, inklusive transporter. Det är tänkvärda mängder. Geoenergi, eller bergvärme som vi oftast kallar det, bidrar till att sänka koldioxidutsläppen enormt, den är helt förnyelsebar, den stör inte landskapsbilden och är helt fri från underhåll.
En bergvärmepump hämtar sin energi från en bergborra. I borra finns en kollektorslang fylld med vätska (ca 70% vatten och ca 30% frysskyddsvätska, vanligtvis etanol). Genom att "köra runt" vätskan mellan värmepumpen och borrhålet hämtas energi från hålet.
Denna typ av värmepump är den vanligaste typen av pumpinstallation i vårt land vilket ger ett brett utbud av värmepumpar. Systemet är mycket driftsäkert och har en bra livslängd.
Systemet medför ganska stora kostnader för borrning. Dock ska man veta att borran kommer väl till pass igen när första värmepumpen är utsliten och kostnaden vid utbyte blir betydligt mindre.
Borrhålet spelar väldigt stor roll i systemet och det aktiva djupet är viktigt (aktivt djup är från den nivå det står vatten i hålet och ner). Borrhålet får inte vara underdimensionerat, då riskerar hålet att bli för kallt. Vid flera borrhål är rekommenderat avstånd mellan hålen minst 15 meter.
Tillstånd krävs för att installera bergvärme.
För att få en bättre översikt över fler aktörer inom bergvärme, gå vidare till vår Utställning om Bergvärmepumpar.